Ikväll har jag gästat SSU-Härjedalens kommunårskonferens, ett jättetrevligt arrangemang med både pizza, kaffe och diskussioner! Det bästa med mötet tyckte jag var att man vågar ta beslut i en viktig lokal fråga, nämligen angående byggnation av vindkraft. SSU-Härjedalen ställer sig numera positiva till en kraftig utbyggnad av vindkraften i kommunen.
Utbyggnaden av vindkraften i vårt län är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Det är också en fråga med många motståndare. Det främsta argumentet jag upplever lyfts fram är att en utbyggnad skulle innebära att vår attraktionskraft som turistmål skulle minska. Jag köper inte detta. Vi skall inte förstöra våra riktigt unika vildmarksområden men ett vindkraftverk som utsikt ifrån fjällstugan tror jag inte avskräcker, snarare tvärtom. Vindkraftverken vittnar för mig om en framåtanda som på sikt kommer säkra närheten till samhällsservice och näringsliv. Landsbygden överlever inte utan utveckling.
Fotomontage från offerdal. Foto: Magnus Mikaelsson
Något som gör mig riktigt förbannad är att motståndet mot vindkraften hos många kombineras med ett motstånd mot svensk uranbrytning. Detta är för mig helt osannolikt osolidariskt och orimligt. Kan vi inte själva tänka oss att offra något alls för att bygga ut den förnyelsebara energin kommer vi för lång tid framöver att vara beroende av kärnkraften. Om vi då är beroende av kärnkraft, ja då är det rimligt att vi också delar uranbrytningens risker istället för att endast lägga det ansvaret på länder som Ryssland, Kanada och Brasilien.
I övrigt är jag glad över Ferry’s guld. Även om det innebär att medaljtävlingen mellan Jämtland och Sverige nu står 1-1.
