Moderata Socialborgarrådet Anna König Jerlmyr skriver idag en debattartikel i Aftonbladet om att fler borde ägna sig åt välgörenhet med rubriken ”Politiker kan inte skapa solidaritet”.
Jag skall också erkänna att Aftonbladet faktiskt spetsat till debattartikeln genom valet av rubrik. Detta är någonting som alla tidningar gör ganska frekvent men som gemene man troligtvis inte alltid tänker på. Huvuddelen av artikeln är ganska harmlös om än något naiv om att fler (rika) människor borde ägna sig åt välgörenhet.
Riktigt problematiskt blir det dock när hon skriver ”Precis som statsministern slagit fast är det offentliga ett komplement till det civila samhället och inte tvärtom.”. Nej Anna – bara för att Freddan sagt det så behöver det inte vara sant! Framförallt när det gäller stöd till mindre lyckligt lottade människor bör tvärtom det privata vara ett komplement till det offentliga.
Varför?
1. Den privata välgörenheten kommer aldrig att vara lika stark eller rättvis som ett offentligt system. Till exempel har ökningen av donationer till välgörenhet de senaste 4 åren inte på något sätt varit lika stora som de privata inkomstökningarna (genom jobbskatteavdraget) har varit.
2. Den största skillnaden mellan systemen är att i ett offentligt finansierat system behöver ingen vara tacksam för det stöd de mottar.
Victoria Brikho skriver också klokt om artikeln.
